Nu börjar vi känna varandra såväl, gänget som springer långpass på helgerna. Och efter 6 timmar i skogen med tomt på energi och trötta kroppar får vi nästan börja säga, What happens in Sörmlandsleden, stays in sörmlandsleden:).
Herre jösses vad man pratar om kostliga saker när man är trött och hungrig:).
Nu har vi döpt våran lilla grupp också, nu går vi under namnet Delikatesslöparna:). Fokus på våra långpass är god och lyxig energi och magiska rundor och platser att springa på. Det är så mycket kärlek under våra långpass, underbart! Jag undrar om det är samma sak för dem som springer långpass på asfalt...:)))
Tidig lördag morgon möttes vi i Järna, ett par av oss körde en bil mot Mölnbo och ställde den där och hämtade upp Björn, hit skulle vi springa.
Sen tillbaka till Järna där vi skulle starta. Under hela bilresan bortåt hann jag tänka ett antal gånger, är jag redo för det här? Vi åker ju bara längre och längre bort och jag ska springa hit...
Väl igång med hela gänget var dessa tankar som bortblåsta. Direkt in i skog och fantastisk natur. Etapp 11, 12, 13 och halva 14 avverkades under denna lördag. 40km underbar och magisk terräng.
Precis som etappbeskrivningarna utlovade. Långt ifrån all civilisation, såg inte ett enda hus eller bilväg på 40km. Väldigt kuperat och tekninsk terräng, så visst var man trött när man kom fram till bilarna. Men det var sååååå värt all billogstik för jag har nog aldrig sett så mycket vacker svensk natur på en och samma dag.
Man sprang längs med massor av sjöar, kom upp på många höga höjder med vidunderlig utsikt och så hade vi tur att några hade eldat i en eldstad precis inan vi kom dit så det var glöd kvar. Snabbt slängde Magnus på lite torrt ris så fick vi en brasa under "lunchpausen".
Det var inte många fel på detta långpass! En enda tråkig sak hände. Stackars Johanna halkade och slog i knät, resulterade i att hon dagen efter fick åka in och sy:(. Men i övrigt helt maaaaagiskt! Konstigt mycket yoga under turen, tror vi alla kände oss harmoniska:)
Nu har vi döpt våran lilla grupp också, nu går vi under namnet Delikatesslöparna:). Fokus på våra långpass är god och lyxig energi och magiska rundor och platser att springa på. Det är så mycket kärlek under våra långpass, underbart! Jag undrar om det är samma sak för dem som springer långpass på asfalt...:)))
Tidig lördag morgon möttes vi i Järna, ett par av oss körde en bil mot Mölnbo och ställde den där och hämtade upp Björn, hit skulle vi springa.
Väl igång med hela gänget var dessa tankar som bortblåsta. Direkt in i skog och fantastisk natur. Etapp 11, 12, 13 och halva 14 avverkades under denna lördag. 40km underbar och magisk terräng.
Precis som etappbeskrivningarna utlovade. Långt ifrån all civilisation, såg inte ett enda hus eller bilväg på 40km. Väldigt kuperat och tekninsk terräng, så visst var man trött när man kom fram till bilarna. Men det var sååååå värt all billogstik för jag har nog aldrig sett så mycket vacker svensk natur på en och samma dag.
 |
| Björn hade med sig radio så vi kunde hänga med lite i 5-milarn under skid-VM i Falun:) |
Det var inte många fel på detta långpass! En enda tråkig sak hände. Stackars Johanna halkade och slog i knät, resulterade i att hon dagen efter fick åka in och sy:(. Men i övrigt helt maaaaagiskt! Konstigt mycket yoga under turen, tror vi alla kände oss harmoniska:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar