Något av det bästa jag vet är att ta med mig en helt ny bekantskap på ett långpass. Fantastisk miljö och lång tid att samtala om allt mellan himmel och jord. Oftast är ju känslan på topp när man är ute och springer på vackra platser och man får en härlig samhörighetskänsla och att man ska hjälpas åt att ta sig till sin slutdestination. Så alla förutsättningar för en framtida god relation;)
Emil träffade jag för första gången på jämtlandstriangeln förra sommaren då han var där och fotade TNT-lägret. Sen träffade jag honom i år igen på Frankrikeresan. Asskön kille från norrland som aldrig någonsin hade sprungit sörmlandsled. Han hade vägarna förbi en fredagseftermiddag och såklart hängde jag med några timmar på leden. Och han fick även sig ett besök hos Art of Running i Åda. Vi sprang från Tullgarn till Skanssundet. En jättefin slinga på dryga 25km. Lite lite väl mycket grusväg men ändå fina skogsstigar och en del stigningar. En sjukt rolig grej hände när vi skulle springa igenom en kohage fullt med kor och kalvar. När vi kom in i hagen började korna intressera sig för oss och av ren reflex tog jag upp en pinne. Emil skrattade gott åt min rädsla för att vi skulle bli påhoppade av korna, men jag har hört att de kan var lite påflugna ibland. Det slutade med att vi båda sprang upp på ett berg med hela koligan nedanför väntandes på att vi skulle komma ner så de kunde äta upp oss;))) Hahaha, tuff man kände sig! Men som räddaren i nöden hittade Emil en flyktväg och hjälpte mig över elstängslet så fick vi gena över en åker. Hahaha snacka om ett riktigt äventyr!
Fantastisk tur och en ny god vän!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar