söndag 19 juli 2015

Kolmårdsskogshäng

Tidig lördagmorgon mitt på semestern! Jepp, det är så det funkar om du ska hinna med dina långpass utan att störa familjeaktiviteter allt för mycket. Så upp och ta en kaffe och macka, blanda Tailwind och dra iväg. Kan ju säga att man är helt ensam på vägarna kl 6.00 en söndagmorgon mitt i juli. 


Idag hade jag äran att få hänga med Mattias Eklund ett antal timmar i kolmårdenskogarna. Det var ju där jag startade min löparkarriär för lite mer än ett år sedan. Så nu fick jag komma tillbaka och testa ännu mer underbar magisk skog! Lugn och skön start på en lätt fin skogsstig, en liten snabb andhämtning vid en fin liten sjö. Det är något magiskt med dimma...


Det finns stunder som är bättre än andra, det här var en av dem!








Den första halvan av detta långpass slutade aldrig att imponera på mig. De fantastiska klippformationerna, närheten till vatten, höjdmetrarna, föränderliga naturen och även lite klättring, jag är såld! Hit kommer jag återkomma många gånger. Även helt underbart att få springa med Mattias som hittar i dessa skogar och kunde ta mig på de platser som kanske inte exakt följer en utmarkerad led. Det är då magin sker, när man vågar lämna markerade leder, det är då man hittar de mest fantastiska orörda platser, som får en att hamna i ett sånt lyckorus och sen hamna i ett lugn och känna en tacksamhet över vilken vacker natur vi har i Sverige. Den är förtrollande och exotisk, lätt att glömma bort det om man hela tiden tittar åt ett annat håll. Efter dryga 16km kom vi till Sörsjöns friluftsområde där vi tog en kaffe på krita, haha skulle aldrig hända i sthlm! Tack underbara ni som jobbade där den dagen! Man ska njuta under långpass hörrni;)

Efter en snabb kopp kaffe tog vi oss an andra halvan av långpasset som bestod av väldigt mycket fin blåbärsskog. Väldigt fina skogsstigar, lite mindre höjdmeter och fina sjöar. Det fantastiska med denna tur var att jag fick uppleva så otroligt mycket fin natur och den förändrades hela tiden. 











När vi kom tillbaka till Mattias hus stod klockan på nästan 37km, ca 900 höjdmeter och vi hade sprungit i nästan 5 timmar. Grymt skönt sätt att hänga på och många samtalsämnen betades av med min nyfunna vän Mattias. Så vi kan väl summera detta som ett mycket bra långpass inför AXA fjällmaraton. Jag känner mig stark och jag känner mig redo för en stor utmaning. 

Puss å kram

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar