Bara att mötas på centralen sent en tisdagkväll är ju ett äventyr i sig:) Första gången för min del på ett nattåg. Henrik och jag träffades på Stockholm central vid 21-tiden. Tog oss en varsin burgare och var tokpeppade för vårt lilla äventyr. Vår plan var att ta nattåget till Östersund, ta hyrbilen och köra till Storulvån, springa jämtlandstriangeln på en dag och därefter åka tillbaka till Åre och käka en grym middag. På torsdagen skulle vi bara softa och vila benen innan Edsåsdalenlägret med Team Nordic Trail. Men det blir ju inte alltid riktigt som man tänkt sig:)
Så resan upp gick precis som vi hade tänkt. Skönt häng innan vi skulle sova. Precis som vanligt har jag sjukt svårt att somna på nya platser, men ett par timmar blev det iaf. Kl 6 var vi framme i Östersund. Vi hämtade hyrbilen och fortsatte vårt lilla äventyr mot Åre och Storulvån. Vi började med en grym frukost på Holliday Club. Där förstod de inte riktigt vad vi höll på med: - E ni inte kloka, det är ju jättemycket snö kvar där uppe! Ojdå, tänkte vi...och drog iväg ändå!
Taggade till tusen! Äh, så mycket snö kan det ju inte vara. Hahahaha, jo visst var det väl det. Vi han knappt lämna fjällstationen innan vi var tvungna att börja pulsa och sjunka ner genom snön till knäna. Svintrötta redan efter 20 min löpning. Och var det inte snö var det blött och tokgeggigt så du sjönk ner med fötterna under lera vid varje löpsteg.
Och såklart som alltid i fjällen kan vädret växla om jättesnabbt. Vi startade med strålande sol och efter ca 20 min började det blåsa på som tusan och det haglade i våra ansikten. Inte alls skönt och noll njutning av natur eller löpning. Så efter ca två timmars löpning beslutade vi att vi skulle vända tillbaka. Alldeles för riskabelt att ta sig runt. Vi hade varken kläder eller energi för att vara ute 10 timmar. Men när vi kom tillbaka efter 4 timmars löpning kände vi oss ändå nöjda och att vi fattat rätt beslut. Så bilen tillbaka till Åre och istället njuta av Saunaworld:) Henrik tog en massage och jag satt och ångade bort i en ångbastu;) Sen avslutade vi kvällen med fet onyttig mat på O´learys och lite Bowling. Inte visste jag att Henrik var gammal elitbowlare. Men några strike fick jag ändå till så helt överlägsen var han inte;)
Torsdagen blev ingen vilodag som vi hade planerat från början. Eftersom vi inte sprang hela triangeln var ju benen pigga. Och befinner man sig i Åre och aldrig har sprungit upp för Åreskutan var dagens utmaning rätt självklar!
Inga som helst problem att ta sig upp första halvan, men därefter var det massor med snö kvar och det blåste på som tusan och var svinkallt. Men vi kämpade på och kom en bra bit mot toppen innan jag blev för nervös och bangade ur. Halt, kallt, blåsigt och väldigt dålig sikt. Dags att släppa stolthet och prestation och istället våga bryta.
Så bar det av neråt istället! Så sjukt kul att bara låta benen rulla nerför!
Så om vi sammanfattar detta magiska äventyr som blev helt annorlunda mot vad som var planerat och att vi bröt båda dagarna så är jag så nöjd och glad och hade så galet roligt! Och triangeln finns ju kvar så det är bara att ta nattåget upp igen, snart!
Tack så sjukt mycket Henrik för detta magiska äventyr! Mycket skratt och härliga samtal i snöstorm och snöpuls! Massor med kärlek till dig kompis, vi åker snart igen!
Puss å kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar